Sanne: Utsvävningar
En vän sa för ett och ett halvt år sedan att hon "inte kunde lyssna på sån där musik!" Hon syftade då på en vacker sorglig sång, hon menade att då skenar tankarna iväg och hon kan inte kontrollera känslorna. Hon verkligen tryckte bort sådana små utsvävningar som musik kan ge, bitterljuva, vackra och sorgsna, glada och tårögda. Som jag gör flera gånger i veckan. Jag hittar tonerna, de som berör. De finns där i all slags musik nästan. Därför kan jag ha så svårt att säga vilken genre jag tycker bäst om. För jag hittar rystonerna varstans..
Ibland känns det fel att göra så, och att min vän har mycket rätt i det hon säger. Att man ska inte sväva iväg sådär och frammana känslor som man för stunden inte känner, eller snarare att de ligger strax under ytan. Jag tänker inte argumentera för att man ska göra si eller så..det är bara så att det känns så fantastiskt ibland att kunna känna så mycket genom tonerna. Jag har svårt att tro att känslorna kommer från ingenstans..
